Nasaleden

Historien om Nasaleden började faktiskt redan 1634. Det var det året lappen Peder Olofsson och “diamantbrytaren” Jöns Pedersson från Piteå upptäckte silverförekomster på det avlägsna Nasafjäll nära den norska gränsen.
Då ryktet om silverfyndet nådde fram till de styrande i Stockholm, väcktes stora förhoppningar till liv. Sverige var vid denna tidpunkt inblandad i krig och konflikter ute i Europa och var svårt skuldtyngt och hade stora svårigheter att få nya lån, så denna nya fyndighet fick kronans fodringsägare att bevilja nya lån på 300 000 riksdaler.
De två upptäckarna av silverfyndigheten fick som belöning skattefrihet för var sitt hemman om 8 dalers ränta.

Det var ett enormt projekt som inleddes, man skall då även betänka att landet här uppe ej heller var det minsta koloniserat när detta arbete drogs igång, utan att det var bara oändliga vildmarker som möte människorna och satte alla inblandade på hårda prov och svåra umbäranden. Det fanns således inte något som helst vägnät här uppe i inlandet, ja inte ens något som kunde kallas “kostig”, utan allt fick anläggas från början.

Redan sommaren 1635 kom brytningen igång. Man hann även med att uppföra en smälthytta nere vid Silbojokk innan vintern kom. Då gruvan låg på gränsen mot Norge så hade det naturliga varit att man anlagt en utskeppningshamn i någon norsk fjord som bara fanns några mil bort (Rognan). Men vid denna tidpunkt hade vi som sagt var ej dom bästa relationer med våra grannar i väster. Så det enda alternativ som återstod var att transportera ner malmen ner till bottenviken, en sträcka på ca. 40 mil. Och det anlades därför en utskeppningshamn vid Öjebyn.

Det blev lappfogden Olof Jonsson, Piteå som fick till uppgift att ordna denna första “Silfverväg”, eller “Kristina-vägen” som den officiellt fick heta efter drottning Kristina. 
Det var ett stort arbete som drogs igång och denne Jonsson måste nog ha varit rätt man till detta arbete, för redan innan sommaren 1635 så var sträckningen av vägen utstakad. Över dom myrar man passerade anlades det sk. Kavelbroar. Dessa broars konstruktion bestod av en mängd runda eller kluvna tallar, 10 till 20 cm i diameter vilka kapades i tvåmeterslängder och lades på tvären i färdriktningen. Längden på de återfunna kavelbroarna varierar mellan 20 till 1500 meter.

Nasa silvergruva blev aldrig den tillgång för Sveriges ekonomi som de styrande hade hoppats på. Gruvan drevs fram till 1659, då brytningen fick ett hastigt slut morgonen den 15 aug. då en Dansk här anföll gruvan och plundrade den på allt av värde och brände ner alla byggnaderna. 

Under denna korta epok så utvanns det totalt 833 kg silver ur Nasafjäll. Efter denna attack så ansågs det inte vara värt mödan att bygga upp den dåligt inkomstbringande gruvan igen. Men efter 110 år så startades gruvdriften upp igen men det är en annan historia.

Man känner historiens vingslag, när vi nu över 350 år senare kan färdas efter denna historiska led, Tankarna går då tillbaka till dessa män, som fick offra och försaka så mycket, ja en del till och med sitt liv, för att denna malmled rakt in i ödemarken skulle bli till verklighet. 

Det var med allt detta arbete i ryggen som dom inblandade Snöskoterklubbarna längs leden kunde förverkliga den 40 mil långa skoterleden från kust till fjäll, tvärs igenom vårt land upp till Norska gränsen. Efter en hel del arbete, men bara en bråkdel av vad som lagts ner tidigare i historien så kunde skoterleden till slut återinvigas den 20 Mars 1993. Leden döptes till Nasaleden.

I framtiden hoppas vi att leden skall kunna fortsätta in i Norge och att man då skall kunna ta sig med Snöskoter ända fram till Atlanten, ett mål som säkert även hade varit uppskattat om möjlighet hade funnits av dom människor och djur som arbetade med malm transporterna från silvergruvan, men som då istället tvingades att ta malmen den långa och strapatsrika vägen ner till Öjebyn vid Bottenviken.
 

Sagor och sägner från Nasaepoken

Under dessa gruvepoker så har det skapats en massa sagor och sägner. När man idag kör Nasaleden från Arvidsjaur ner mot Pjesker så passerar man en del  historiskt intressanta platser. Den första sägnen handlar om skotten i Fastepuolda (Lappskottbacken) som man kommer till efter ca 10 km. färd ner mot Piteå. 
 

Lappkyrkan brinner

Förr i tiden hade staten män anställda som drev in skatt av befolkningen och som kallades Birkarlar. Dessa birkarlar hade kommit hit upp till Piteå Lappmark för att driva in skatter av nybyggare och lappar. Men när lapparna vid Kaskerströmmen  (nuvarande Mellanström) vägrade att betala skatt så låstes de in i lappkyrkan som enligt sägnen låg vid denna plats. Birkarlarna tände sedan eld på kyrkan varvid dom inlåsta människorna brändes levande, därefter stal dom de innebrändas tillhörigheter. Då ordnade de överlevande släktingarna ett uppbåd som sedan lade sig i bakhåll vid Fastepuolda och som hämnd dödades samtliga birkarlar, den enda som skonades var prästen, tack vare att han hade försökt varna lapparna för vad som skulle ske. Det är från denna händelse byn Lappskottbacken som ligger ca. 2 km från denna plats fått sitt namn.

 

När man sedan fortsätter österut så kommer man efter ytterligare 3 km fram till ”Suptallen”. Det är resterna av ett gammalt träd som bar på en mängd bomärken, de äldsta redan från 1600-talet. Tyvärr så har många av tecknen försvunnit under de senaste årtiondena på grund av den naturliga nedbrytningen av ytveden. Suptallar fungerade som dåtidens rastplatser, och fanns invid vissa färdvägar, där stannade resenärer för att äta mat och kanske av namnet så tog man sig en liten färdsup.

Suptallen

Fakta och tips
 

På den del av sträckan som passerar Arvidsjaur kommun så finns det några för allmänheten öppna stugor och jaktkojor. Öster om Arvidsjaur ca. 10 km så finns det 2 kojor som lämpar sig för matrast inomhus när vädret är lite sämre. Väster om samhället uppe vid Vittjåkk och Stenträsket så finns det en mängd backvalar och 2 stugor som står öppen för besökare. Den ena är "Skoterstugan, som föreningen låtit uppföra alldeles intill Nasaleden, mittemellan Vittjåkk och Stenträsket.
	Skoterstugan invid Nasaleden
	Den andra ligger vid SÖ sidan av sjön Stenträsket, ca. 4 km vid sidan av Nasaleden. Tyvärr så är tillgången på ved begränsad. Så ett tips är att själv ta med sig ved för att vara säker på att få upp en kaffeld. Uppe på Vittjåkk finns det även ett Cafe som har öppet under skidsäsongen (Feb. - April). Där kan man förutom kaffe och bröd äta en bit mat. Mer om Vittjåkk-Stenträskets naturreservat hittar du här.
Stenträskstugan uppe vid Stenträsket

Det finns idag en Nasaledskarta ( i skala 1:500 000) att köpa, i den är de flesta lederna i regionen inritade samt telefonnummer till skoterservice, stugbyar mm. längs leden. Denna karta finns att köpa på Turistbyråer och bensinstationer. Men Vi vill ändå rekommendera den Blå kartan (24J o 24I om du är i A-jaur) och Fjällkartorna som ett komplement, då dessa är på skala 1:100000 och därmed innehåller mer detaljrikedom. 
För dig som vill köpa Nasaledskartan över nätet till ett pris av 65:- + porto.  Klicka här

Bensin och Skoterservice i Arvidsjaurs Centralort finns för Arctic-Cat, Yamaha, Polaris, Lynx och Ski-doo. För att komma i kontakt med turist- och serviceannläggningar i vår kommun kan du klicka här.

Dessa klubbar har byggt och underhåller Nasaleden

Idag underhålls leden ideellt av Snöskoterklubbarna ända upp till fjälltrakterna där sedan Länsstyrelsens naturvårdsenhet tar vid. Då kommunerna längs leden har olika bidragsnivåer så skiftar därför ledens standard och skick av förståeliga skäl. Som du nog förstår finns det inga ekonomiska förutsättningar för att underhålla leden ända fram till Nasafjäll. Sista biten uppe på kalfjället till Nasafjäll prepareras därför inte, men skyltar och kryss ses över med jämna mellanrum av Länsstyrelsens naturbevakare. 
 
Vi vill här  klargöra att klubbarna och myndigheterna ifrånsäger sig allt ansvar vid färd över vatten, dom ruskade isvägarna är endast rekommenderade leder över isarna, men kan ändå anses vara den säkraste vägen över vattendragen. 
 

Vad bör man tänka på ?

• är att denna led går igenom stora ödemarker med långa avstånd, därför är det av stor vikt att man förbereder sig väl innan avresan. Det går att få tag i bensin och övrig service med jämna mellanrum, den längsta sträckan utan möjlighet att fylla på bränsle är den mellan Arvidsjaur och Arjeplog en sträcka på 10 mil. Annars är det väl besörjt med bensinstationer, skoterservice och turistannläggningar längs leden. 

• Telias GSM-nät fungerar faktiskt ganska så hyggligt i detta område bortsett ifrån dom västligaste fjällen, Comviq och Europolitans nät sisådär,Rekomenderas ej.

Ett litet tips är att du tar med dig din GSM-telefonen även om din egen operatör ej har systemtäckning i dessa trakter, för det går faktiskt att ringa SOS via t.ex. Telias nät om du skulle hamna dåligt till. Det går dessutom att köpa ett Telia Refill-abbonemang och sätta in i din telefon, detta kan vara väl investerade pengar. 

• Klubbarna har även uppfört raststugor på vissa platser längs leden, där man kan stanna till och rasta. Tyvärr så är det i det närmaste omöjligt att se till så vedförråden är fyllda, så räkna inte alltid med att du kan finna ved i dessa kojor, säkrast är att själv se till och ha med sig ved. Då även stugorna sköts om helt ideellt så underlättas städningen genom att du själv tar med dig ditt skräp till dom sopdepåer och soptunnor som i regel finns iordningställda invid leden när du kommer till dom större samhällena och byarna 

 
• För dig som är fiske intresserad så passeras en mängd fina fiskevatten. Fiskekort går att köpa på dom större turistannläggningarna och turistbyråerna. Respektera dom fiskeförbud som privata arrendatorer har på sina vatten, då dom själva satsat tid och pengar så förstår man att dom vill ha dessa vatten för sig själva. Enligt lag är man tvungen att förvissa sig om att fiskevattnen man ämnar utnyttja är upplåtna. Missbrukas detta så är det tyvärr som alltid att det är alla vi skoteråkare får skulden.

 
• Slutligen är det klokt att i förväg ta kontakt med klubbarna längs leden för att få uppgifter om snötillgång, preparering mm. Detta är mest viktigt om du skall på tur tidigt på säsongen. Som tidigare påpekat så går leden långa sträckor i ren ödemark med ringa skotertrafik så leden kan vara ganska så svårframkomlig på vissa partier tidigt på säsongen. Men klubbarna har i regel hunnit ruskmarkera isöverfarterna samt preparerat upp leden i slutet av januari månad. 

Andra intressanta långleder i regionen