På denna sida har vi lagt upp bilder från Skoterutflykter,
Skoterstugbygget och Pistmaskinssladden.

Ny sladd till Pistmaskinen
Nu har vi äntligen fått klar sladden, Vi har hunnit med att premiärköra den upp till Stenträsket. Här nedan ser du resultatet. Före vi drog sladden så var leden rena puckelpisten, efter så är den slätt som ett salsgolv, kan kanske kallas succe.

Vi vill även passa på att tacka Krister Vallström ägare av företaget Bråkar,
som lånat ut sin verkstadslokal under en månads tid för bygget.



Slättare skoterled går det nog inte att få. Kika här nedan
så hittar du ett litet bildkollage från vårt sladdbygge.

   
Föreningen har byggt en ny sladd till pistmaskinen. Den har helt rörliga stål, som viker sig vid sten- och stubb känningar. Den kommer även att ha en platta längst bak som själva sladden vilar på och som sedan glider direkt på snön. Den packar sedan ihop snön som hyvlas loss från leden, så att det bildas en hård yta direkt sladden passerat.

Vi har även en annan fin sak på sladden. Den har en snöuppsamlare som går att justera efter hur mycket snö som man vill packa ihop. Höjer man uppsamlaren släpper den mer snö, vilket gör att hela sladden höjs då plåten baktill inte är så att komprimera all snö, vilket i sin tur gör att stålen inte hyvlar lika mycket.
Detta gör att sladden blir självjusterande när den själv hittar sitt flytläge, genom att den släpper snö

Vi har haft dom amerikanska sladdarna som förebild och en förhoppning att resultatet när vi drog sladden var detta, då vi byggde vår sladd

efter hur mycket som den hyvlar ner leden. Hyvlar den kraftigt blir det mer snö, som läggs i eventuella gropar på leden.
 

 Är leden jämn så blir det mer snö under snöpackningsplåten, vilket får sladden att höja sig, som i sin tur medför att sladden hyvlar mindre, vilket gör att det blir mindre snö som behöver komprimeras, då sänks sladden istället. Dessa nivåskillnader kommer inte att märkas praktiskt när du kör skoter längs leden.

Sladden skall även att gå höja hydrauliskt, så att det blir enklare att passera vägar och järnvägsspår. Då vi har ganska så bred och rak led från Arvidsjaursjön och upp till Stenträsket, så är det inga problem att dra en lite längre sladd. Sladden är 8 meter lång från ytterst på dragstången till bakkanten på snöpackningsplåten.

Mellan första och sista bladet blir det hela 6 meter. Vilket medför att den är så att jämna av knölarna på leden ännu bättre. Bredden på sladden blir 3 meter. Då pistmaskinen är 4,2 meter bred, så finns det marginal, så vi har även breddarvingar på bägge sidorna, som skall dra in snö till sladden.

När dessa bägge bredarvingarär utfällda så blir sladden 3,8 meter bred.

Den rörliga snöuppsamlaren vid pilen gör
att sladden i princip blir självjusterande

Här nedan följer några bilder från tillverkningen och provkörningen av sladden.
Ulf och sonen Andreas har lagt dom
första svetsarna på den nya sladden.
 
Ulf slipar till en plåtbit för att den ska
passa för att svetsas fast i sladden
 
Hmm.. få se nu vart det här bra ?
 
Andreas slipar svetsfogar efter farsan
 
Kent Johansson monterar hyvelstålen.
Det är rejäla saker som säkert kommer att
göra susen på den isigaste led.

Längst bak på sladden har vi en plåt
som har till uppgift och packa ihop snön,
så att en hård yta bildas på skoterleden.

Ulf Lundmark svetsar främre
hyvelstålsinfästningen
Vi har nu stagat upp alla
hyvelstålsinfästningarna i mitten.
Här har vi monterat fast snöuppsamlaren som
sitter framför snöpackningsplåten. På bilden
är den i öppet läge. Detta läge regleras
med spaken överst på bilden
Ulf och Kent monterar fjädrarna till dom fjädrande stålen, efter att sladden blivit målad.
Sladden går att höja hydrauliskt. Bra när man passerar vägar och järnvägar, då den inte drar med sig snö in på vägarna. Sladden är utrustad med 2 sidovingar som drar in snö in under sladden. Med dessa 2 vingar utfällda
så blir sladden 3,8 meter bred. Vingarna och bladen är fjäderbelastade, så att dom kan vika sig.
Sladden är utrustad med rörliga stål,
som viker sig bakåt om man kör på
en sten eller stubbe.
Kladdplattan baktill pressar ihop snön.
Detta gör att det bildas en stenhård yta på skoterleden, vilket i sin tur gör att prepareringen stoppar längre


Sladden blir 3,8 meter bred med breddarvingarna monterade


Här är sladden kopplad till pistmaskinen efter premiärturen

 

Här nedan finner du bilder från bygget av skoterstugan


Vittjåkks sydsluttningar en vinterdag i början på november.
Den första snön har nu lagt sigtillrätta.
Det är i en sådan här miljö vi byggt skoterstugan.

Här nedan följer ett litet bildkollage på bygget av vår skoterstuga.
Sveaskog har skänkt virket till alla våra byggnader. Sedan så har Skogsvårdsstyrelsen byggt upp en storstuga, vedbod och utedass åt oss. Dessa byggnaderna har under vintern timrats upp inomhus. Storstugan märktes upp och plockades ner, för att sedan transporteras ut till platsen där den nu har satts upp.
Dasset och Vedboden har vi dock kunnat flytta som dom var. Detta tack vare Lidens Åkeri som ombesörjde transporten av byggnaderna.
Men före det så gjordes platsen iordning. A-Frakt skänkte ett lastbilslass med singel som Arnold Holmbergs Åkeri körde ut åt oss.
Traktor o Husvagnservice lånade ut en hjullastare så vi kunde bära ut gruset för att få en jämn och dränerad grund att ställa stugan på. Med traktorns hjälp så kunde vi även ställa ut dom två mindre
byggnaderna på plats.


2003-11-22
Nu är 5 bord och 15 bänkar på plats, så det ryms nu lätt 25 personer sittande i stugan. Elden är en perfekt värmekälla och samlingspunkt.

2003-11-22
Nu har Kung Bore lagt ett litet lager med snö över skoterstugan. Bänkarna runt eldstaden är ihopplockade för vintern.
 

2003-10-23
Arbtet med innertaket har börjat. Stig Ögren (Närmast) och Rolf Holmström förbereder för isoleringen av taket.

2003-09-14

Vi har även gjort iordning en uteplats invid stugan.
Vi har även städat av området.
 

2003-09-14
En fin liten eld ger en fin stämning. Nu fattas bara lite möbler.


2003-09-14
Golvet är nu klart, sånär som golvsockellisterna.
Sedan så återstår arbetet med innertaket.


2003-09-13
Niklas lägger golv, men verkar ha sina tankar någon annanstans !
Kanske han längtar till invigningen ?

2003-09-13
Storebror Patrik har fullt upp att kolla om
vattringen stämmer efter Lillebror.
Det är rejäla golvplank som vi lägger ut, 2"x10".
Dessa sågades hos Fjällbonäs Trävaru AB som lånade ut sågen åt oss, Vi skänker dom en varm tanke.


2003-08-31
Efter sommarens ledigheter så har vi åter börjat med kojbygget. Vi har nu satt in fönstren (5st.) och behandlat utsidan med Järnvitriol (Järnsulfat).
Det sistnämnda har gjort att timmringen nu blivit gråaktig till färgen, och erhållit ett visst rötskydd.
Invändigt så har vi monterat in skorstenen och murat upp en eldplats.


2003-06-20
Nu har vi börjat att lägga ut det översta lagret av tjärpappen. Detta lager skyddar underlagspappen för nötning och slitning, samtidigt som det blir ett snyggt tak.


2003-06-04
Takläggningen har nu påbörjats. Sedan takstolarna kommit på plats har vi lagt ut kondensskyddet innan vi spikar på råsponten.
2003-06-03
Takstolarna är nu på plats


2003-05-27
Nu är fastukvisten och samtliga timmervarv lagda. Nu har arbetet med takstolarna startat.


2003-05-16
Nu är alla timmervarven klara, sånär som det översta.
 
2003-05-16
Eiler, Rolf och Håkan har här börjat med
det fjärde timmervarvet av åtta.
2003-05-15
Här är stensockeln klar och det första timmervarvet är nu utlagt på grunden. I bakgrunden till höger syns vedboden.
   
2003-05-14
Noggranhet är A och O vid utsättningsarbetet.
Rolf har kunskap om detta.
2003-05-05
Här är grusbädden utlagd på vilken kojan sedan skall byggas på. I bakgrunden syns utedasset.
   
Hösten och Vintern 2002/03
Stig Ö och Rolf H bygger här utedasset, så det är dessa personer ni ska skänka en varm tanke när nöden var som störst och ni hittade denna viktiga byggnad.
Hösten 2002
Efter det att virket kommit ut ur skogen så måste det blocksågas innan det blir något.
Rune G och Eiler K kan det här med blocksågning.
Hösten 2002
Ihopkörning av timmret till kojbygget.
Hösten 2002
Avverkning av timmer till vår planerade koja.

Utflyktsbilder

27 Februari -05, "Kärringstupet", Akkanålke
Vittjåkk i bakgrunden. Nu är det bevisat, det går att ta sig upp på Akkanålke ospårat med en F7 EXT -04.
 


27 Februari -05, Akkanålkes glesa granskog

Kaj L kryssar fram mellan granarna i "Sagolandskapet" på Akkanålke. 125 cm snödjup, vindstilla, -8º.
En helt perfekt dag för skoterkörning.

27 Februari -05, Guorbabuouda, strax söder om Akkanålke.
Kaj L visar att det går att göra ett skidlyft med sin Rev Renegade 800 -05

 

 

Skoterutflykt till Reivo Påsken 2002 
Hit letar sig folk från när och fjärran, ung som gammal för att njuta av den vackra naturen.
När snöröken lagt sig.

1 meter lössnö är ett av dom roligaste underlag som finns när man är ute och KÖR snöskoter.
Det kan Bengan intyga när snöröken lagt sig.

En bild ljuger alltid. Det är mycket vackrare i verkligheten.

Erik Brantmo tog den här bilden i våras (2001) när han och Gunnar Remer var på en skoterutflykt i närheten av Grönfjäll i Västerbotten. Fjällmassivet rakt fram heter Matsdal. 

Skoterutflykt eller fisketur.
Det går tydligen att göra Skoterutflykter vilken tid som helst på året. Bilden togs av Per Andersson, bakom rodret Ronny Nyström. På land stod en massa konfunderade sörlänningar som trodde att det var en inföding ute på fisketur.
OBS.
Personen på bilden ovan använder flytjacka + att vattnet är varmt 15 C !!! Avråder dock någon att göra detta på vintern då vattnet och luften är hemskt mycket kallare då = Livsfarligt.

Gustav Vikström, Bodens egen Sleedneck har skickat oss 4 häftiga häftiga bilder 
som får oss att längta till vintern, eller !!!.

 Nya Gasdämpare i Polarisen, måste bara testa om det bottnar. Det var inte bara dämparna som bottnade. 
Krondiken gräves
Klart till våren 2000
Vi kräver fritt Bredband åt Norrlänningarna, Redan nu till denna vinter
Snorre verkar ha bråttom
Verkar faktiskt lite stressad
Fortfarande lika bråttom, undrar just om han "lånat" skotern av morsan.
  Ingen skotertur utan fikapaus. 
Ola Lindkvist läskar sig med en juice i solskenet.
 Vart tog resten av gänget vägen undrar Bella (jycken), men husse Lars Norberg verkar inte bry sig.
Antedan Nisevic verkar lite frågande vad som kan hända på en skoter Det är alltså det här han har sett. 
Undrar just vad dom gör ?

Snöskoter anno 1958

Man tager vad man haver som Kajsa Varg sa. Teknisk data :
  • Motor : Sachs 175 cc.
  • Drivning : två hopsvetsade oljefat, som är omlindade av fårstängsel för att få fäste.
  • Chassie : Senvuxen norrländsk fura
Tyvärr så finns idag bara oljafaten kvar.
Artur tycker att tekniken inte gått så mycket framåt sedan 1958, håller dock inte riktigt med.
Skoterutflykt när det begavs sig. 
Artur Vesterberg år 1958


Sidan uppdaterades 10 Feb. 2007
Sidan skapades 15 Jan 2000
© Stig Larsson